De kinesiska tecknen som står för kempo eller kenpo uttalas som Chuan (näve) Fa (väg eller metod). Japanska, som använder de kinesiska tecknen, översätter tecknen som Ken (svärd eller näve) och Ho (metod). Tecknen skrivs fonetiskt som kenpo och uttalas som kempo. Det är inte förvånande att förutom den officiella stavningen kenpo har även stavningen kempo blivit etablerad.
Vägen för näven står för kampsporten, där både händer och fötter används och som har ursprung i Kina. Ofta nämns klostren Shaolin och Wu Dan som platser där kampsporten har utvecklats mest. För flera hundra år sedan spreds kunskapen om denna kampsport till närliggande områden som ön Okinawa (Japan) och Indonesien. I dessa länder utvecklades kampsporten vidare och blandades med inhemska kampsporter som Pencak Silat i Indonesien, där kinesisk kampsport kallas Kuntao.
Introduktion av Kempo i Nederländerna
Efter Indonesiens självständighet 1949 återvände många indonesiska nederländare till Nederländerna och tog med sig sin kunskap om indonesiska Kuntao (Kun Tau). Ett fåtal stormästare introducerade indonesiska kuntao i Nederländerna. Under ledning av stormästarna Faulhaber och Meijers blev konsten i Nederländerna känd under namnet Shaolin Kempo, vilket hänvisar till kampsportens avlägsna ursprung. Shaolin Kempo har efter introduktionen i Nederländerna delvis blandats med andra östasiatiska kampsporter som karate och judo. Många skolor använder japanska namn för tekniker.
En annan väg för hur kempo introducerades i Nederländerna går via Japan. Denna form av kempo kallas Okinawa Kempo. Kempo introducerades också på 1950-talet via Hawaii i USA och utvecklades av Ed Parker till en helt egen form, kallad Kenpo Karate.
kännetecken för Kempo
Kännetecknande för alla kempo-stilar och riktningar är att kempokan använder både sina händer, armar, ben och fötter för att avvärja attacker. Ofta följer en motattack direkt efter ett försvar, där slag, sparkar, grepp och kast är möjliga. Teknikerna utförs med hela kroppen och är inte begränsade till en rörelse med en arm eller ett ben. Striden börjar ofta på långt till medellångt avstånd (ben- eller armräckvidd), men kan övergå till närstrid (grepp och lås) och fortsätta med ett kast eller svep och slutligen sluta på marken.
Attacken avvärjs inte med kraft utan undviks genom att vrida sig ur attackens bana eller ta ett steg åt sidan. Ofta kan man känna igen inslag av djurstilar i kempo som drake, tiger, trana, orm och leopard. Både låga och höga positioner ingår i en kempokas repertoar.
