Luta Livre utvecklades i mitten av 1900-talet i staden Rio de Janeiro i Brasilien. Uppfinnaren av Luta Livre-systemet var Euclydes Hatem (Tatu). Han anses vara en av de bästa brasilianska fighters genom tiderna.
Det så kallade ”markkampen” var alltid prioriterat på grund av dess betydelse i Vale Tudo-tävlingar. På 1970-talet påverkades Luta Livre starkt av tekniska experter som Roberto Leitao.
Leitao var professor vid universitetet och ägnade många år av sitt liv åt brottning och judo utan ”gi”. Eftersom han fysiskt var mycket svagare än de flesta motståndare på universitetet, var han tvungen att förlita sig på en mycket förfinad teknik. Egentligen som Royce Gracie skulle göra 20 år senare i UFC.
Luta Livre gick från generation till generation och fördes till Tyskland av professor Daniel D’ Dane. Han undervisade i Luta Livre för en handfull personer i Köln. Senare blev han också tränare för Andreas Schmidt.
Luta Livre är stilen med flest segrar i IVC (Internationella Vale Tudo-mästerskapen). Luta Livre betyder ”free fight” på portugisiska. Ursprungligen är det en brottningsstil där fighters använder lås och strypningar för att få ner sina motståndare.
Den stående delen av Luta Livre, som slag och sparkar samt attacker med armbåge och knä, lades till senare för att göra kampsporten mer komplett.
Luta Livre Esportiva är tävlingsvarianten av Luta Livre. Här är endast brottningstekniker tillåtna för att få ner motståndaren. Det är mycket viktigt att tänka ut en strategi innan man utför sina rörelser.
Luta Livre Vale Tudo är versionen där Luta Livre verkligen blir en free fight. Förutom brottningselementen i Luta Livre läggs nu slag, sparkar, knän och armbågar till. Dessa tekniker används för att få någon till marken och ses ofta i MMA-matcher.
Luta Livre Vale Tudo är troligen den kampsport som mest liknar Mixed Martial Arts. Som sista variant finns även Luta Livre T36. Den omfattar 36 Luta Livre-färdigheter för att avsluta en fightsituation genom strypningar eller ledlås på motståndarens leder.
