K-1 är en kampsportsorganisation som kombinerar tekniker från bland annat thaiboxning, taekwondo, karate, kung fu, kickboxning och traditionell boxning. ”K” står för karate, kung fu och kickboxning. Begreppet K-1 är avlett från F-1 eller Formel 1. Precis som F-1 står för den högsta klassen inom motorsport, står K-1 för den högsta klassen inom kampsport.
K-1:s historia
Sporten introducerades av Kazuyoshi Ishii i Japan 1993. Samma år sändes en K-1-match för första gången på tv. Varje år hålls K-1-turneringar över hela världen för att avgöra vilka åtta fighters som får delta i K-1 World Grand Prix i Japan. Finalen hölls varje år till och med 2006 i Tokyo Dome i den japanska huvudstaden Tokyo, och 2007 och 2008 i Yokohama Arena. Vinnaren av finalen vinner 400 000 dollar. Sedan K1-matcherna startade har nederländarna dominerat K-1-turneringen. Hittills har nederländarna vunnit 13 av 16 upplagor.
K-1-regler:
- En match består normalt av 3 ronder på 3 minuter. Vid oavgjort läggs en rond till. Om matchen fortfarande inte är avgjord efter denna rond läggs ytterligare en rond till. En match består av högst 5 ronder.
- Man kan vinna på poäng, genom knockout eller teknisk knockout samt genom att motståndaren ger upp.
- Fighters får sparka eller slå mot kroppen, benen eller huvudet.
- Fighters får använda knän mot kroppen, benen eller huvudet.
- Fighters får använda kasttekniker.
- Det är förbjudet att använda armbågstekniker.
- Clinching är inte tillåtet. Det är dock tillåtet att kortvarigt hålla fast motståndaren för att utdela en knäattack eller ett slag.
- Matchen fortsätter inte på marken.
K-1-vinnare:
1993 Branko Cikatic, 1994 Peter Aerts, 1995 Peter Aerts, 1996 Andy Hug, 1997 Ernesto Hoost, 1998 Peter Aerts, 1999 Ernesto Hoost, 2000 Ernesto Hoost, 2001 Mark Hunt, 2002 Ernesto Hoost, 2003 Remy Bonjasky, 2004 Remy Bonjasky, 2005 Semmy Schilt, 2006 Semmy Schilt, 2007 Semmy Schilt, 2008 Remy Bonjasky, 2009 Semmy Schilt, 2010 Alistair Overeem, 2013 Mirko Filipovic
