Min erfarenhet har lärt mig att många kampsportstränare inom karate, taekwondo, Kickboxning och andra ”stand-up striking arts” har sin egen stil när det gäller (tävlings)träning.
Därför anser jag att det är bra för allroundkämpar att få undervisning av olika tränare och i olika kampstilar för att lära sig olika tekniker och få insikt och färdigheter på olika sätt. Låt oss vara ärliga: topparna inom MMA gör inget annat.
Vilka faktorer är viktiga i en stand-up fighting-match?
- rörlighet och mobilitet
- reaktionsförmåga och snabbhet
- styrka
- kondition och uthållighet
- teknik, taktik och spelförståelse
- förmåga att ta emot slag och återhämtningsförmåga
- balans, koordination och jämvikt
Enligt min uppfattning består bra tävlingsträning av moment som bidrar till att förbättra ovanstående faktorer, där man självklart kan lägga tonvikten på en eller flera faktorer under varje träningspass.
Naturligtvis börjar du ett träningspass med en uppvärmning, och det är klokt att avsluta det med en nedvarvning. Den faktiska träningen och de aspekter du vill träna återfinns logiskt nog i mitten av denna ordning.
Uppvärmning
En uppvärmning förbereder kämparna både fysiskt och mentalt inför den kommande kroppsliga ansträngningen. Därigenom minskar risken för skador avsevärt. Temperaturen i lokalen och utomhustemperaturen påverkar hur uppvärmningen bör inledas.
Vi vet alla att en uppvärmning är av avgörande betydelse. Särskilt för yngre idrottare (barn) är det dock viktigt att variera övningarna för att behålla deras uppmärksamhet och intresse för idrotten. Tränaren/instruktören behöver därför ha den nödvändiga kreativiteten och en omfattande repertoar av övningar för att hålla lektionen intressant.
Några enkla övningar som kan användas för att inleda träningen är bland annat: jogga på stället, svinga armarna, skutta, rotera höfterna, hälar mot sätet, knälyft, sidledes korssteg, rotera axlarna samt knän–bål–armar. Naturligtvis kan man komma på otaliga varianter, och tränarens kreativitet är egentligen den begränsande faktorn. Dessa övningar kallas även cirkulationsuppvärmning.
För kampsportare finns det många fler möjligheter att variera uppvärmningen: skuggboxning med eller utan partner, hoppa hopprep, jumping jacks, burpees och dussintals andra övningsformer.
Uppvärmningen tar i allmänhet cirka 15–20 minuter av träningen.
Effekterna av en uppvärmning inom kampsport är:
- Kroppens funktioner höjs från vilonivå till prestationsnivå. Det innebär bland annat att blod omfördelas från exempelvis tarmarna till musklerna.
- Hjärtats funktion förstärks och hjärtfrekvensen ökar från 60 slag per minut till 120–150 eller till och med över 180 efter kraftig fysisk ansträngning. Även mängden blod som pumpas ut per slag ökar. Allt detta kan leda till att hjärtat måste arbeta 6–8 gånger så hårt som i vila.
- Lungorna måste ta upp mer O2 och avge mer CO2, vilket gör att fler lungblåsor öppnas.
- Värmeregleringen. Genom förhållandet mellan temperaturen i musklerna och
Ämnesomsättningen. När blodkärlen i huden vidgas sker en korrekt balans mellan värmeavgivning och värmeproduktion. - Nervsystemet. Nervimpulserna måste färdas snabbare så att koordinationen och styrningen fungerar bättre.
- Muskel- och senapparaten. Dessa vävnader blir varmare och får bättre blodcirkulation, vilket gör dem mer elastiska och starkare.
- Mental förberedelse inför det som ska komma. Koncentrationen ökar.
Uppvärmning: stretchövningar och stretching
Efter uppvärmningen rekommenderas att utföra några stretchövningar, med varierande längd beroende på den efterföljande träningen. Det är alltid klokt att stretcha hela kroppen.
Inom de flesta kampsporter, som boxning, kickboxning, MMA och karate, används i princip alla delar av kroppen under övningarna.
Reaktionsförmåga och snabbhet för kampsportare
Att reagera i tid är en av de viktigaste delarna i fri kamp. Vetenskapliga tester har visat att det bara tar drygt 0,1 sekunder att utföra en teknik, vare sig det handlar om en spark eller ett slag, för tränade fighters.
Samma vetenskapliga experiment visade att det nästan är omöjligt att reagera på detta, eftersom hjärnan behöver mer tid för att bearbeta informationen och framkalla en reaktion. Av dessa skäl lär man inom många kampsporter att initiativtagaren alltid kommer att vara snabbare än försvararen.
Det enda sättet att vara förberedd på en attack är alltså att lära sig att förutse den. Omedvetna sinnen kan göra att en tränad kampsportare automatiskt reagerar på motståndarens inledda tekniker. Reaktionstiden kan förbättras genom att träna på detta kontinuerligt.
Därför är det mycket värdefullt att regelbundet träna med mittsar för att lära sig reagera på tänkta måltavlor. Mittshållaren är mycket viktig, eftersom denne måste hålla koll på teknikernas logik och dessutom se till att utövaren hela tiden lär sig att röra sig.
Ett bra tips är att träna på ett sätt som skapar så lite rytm som möjligt när mittsarna hålls fram. Följden av att hålla fram dem enligt ett fast mönster är att man rör sig ”statiskt”, vilket man just bör lära sig bort.
En ytterligare fördel med padsträning är att angriparen lär sig inta rätt kampavstånd. Han identifierar automatiskt det avstånd som krävs och är säkert, vilket gör hans tekniker allt effektivare. Man bör också komma ihåg att kampavståndet inom exempelvis boxning skiljer sig från det inom exempelvis taekwon-do, thaiboxning, karate eller kickboxning.
Under padsträning är det också viktigt att hålla padsen på rätt plats. Många nybörjare är vana vid att hålla fram padsen långt från kroppen för att själva slippa påverkas av kraften från tekniken. Detta är förståeligt, men bör inte godkännas.
Eftersom träningen fokuserar på angriparens reaktion och valet av rätt avstånd uppstår en dålig vana: avståndet bedöms omedvetet fel. Det är bättre att hålla fram padsen där tekniken ska placeras, eftersom fightern på så sätt lär sig exakt när en lämplig teknik kan utföras och vilket avstånd som är korrekt för den.
Rörlighet & mobilitet inom kampsport
Dynamisk stretching – mest effektivt för kampsportare
Alla kampsportare vet hur viktigt det är att utföra stretchövningar under träningen. Om du inte utför stretchövningar riskerar du skador, och det är osannolikt att din flexibilitet ökar. Följden blir att dina tekniker inte förbättras eller inte kan utföras med lätthet utan flexibilitet.
De stora frågorna för kampsportare är alltså:
- ”Hur förbättrar jag min flexibilitet?”
- ”Vilka tekniker ger bäst resultat på kortast möjliga tid?”
- ”Vilken stretchingrutin kan jag följa för att uppnå dessa resultat?”
Följande avsnitt om dynamisk stretching bygger på boken ”Stretching Scientifically” av Thomas Kurz, Elastic Steels mediekanal och flera seminarier som hållits av stormästare inom taekwon-do.
Dynamisk stretching består av enkla bensvingar i alla riktningar. Först måste du lära dig att röra lemmarna med måttlig hastighet genom hela rörelsebanan. Du bör börja med mindre höga rörelser för att undvika skador som orsakas av att musklerna sträcks för snabbt.
”Kasta” inte med benen. För i stället benen med full kontroll över rörelsen under hela rörelsebanan. När du nästan har nått slutet av rörelsen kan du öka hastigheten så att de sista centimetrarna av stretchen blir mindre kontrollerade, men inte oväntade.
Öva på bensvingar framåt, bakåt och åt sidorna. Det är klokt att göra 12
repetitioner per set och så många set att du känner att du har nått din nuvarande flexibilitetsgräns.
I många kampsporter, med undantag för boxning, är (höga) sparkar primära attackvapen. Om du alltid vill kunna utföra dem utan uppvärmning, oavsett ålder och kön, bör du göra korta dynamiska stretchövningar två gånger om dagen.
Forskning har visat att dynamisk stretching två gånger om dagen är särskilt effektiv. Första gången på morgonen och därefter senare under dagen. På träningsdagar är det effektivt att utföra dynamiska stretchövningar innan du börjar sparka.
"8 till 10 veckor räcker för att utveckla maximal dynamisk rörlighet."
Enligt Matveev (1977) räcker 8 till 10 veckor för att utveckla maximal dynamisk rörlighet. Stormästare Park Jong Soo betonar också vikten av dynamiska stretchövningar under taekwon-do-träningen, antingen i form av bensvingar eller sparktekniker.
Är det klokt att stretcha statiskt, till exempel gå ner i split, som så många gör innan de utför sparktekniker? Nej, absolut inte! Gör aldrig statiska stretchövningar före dynamiska stretchövningar, sparktekniker eller andra dynamiska rörelser.
Under några sekunder eller till och med minuter efter att du har utfört en statisk stretchövning kan du inte uppnå maximal rörlighet eller snabbhet. Rosenbaum och Hennig bevisade detta i en studie där de utsatte vadmusklerna för 30 sekunders stretching och därefter mätte deras styrka.
Kokkonen, Nelson och Cornwell konstaterade att utvecklingen av maximal styrka är hämmad under några minuter efter krävande statisk stretching. När du försöker utföra en snabb, dynamisk rörelse omedelbart efter statisk stretching är det mycket sannolikt att du skadar den stretchade muskeln.
När du bestämmer vilken stretchövning som ska användas bör du som instruktör fastställa de fysiska kraven för den planerade aktiviteten. I stående kampsporter, där det oftast handlar om sparktekniker, är dynamisk rörlighet i höfterna av stor betydelse. För att öka ditt rörelseomfång bör du alltså göra många dynamiska bensvingar i alla riktningar.
”Det är omöjligt att lära sig dynamiska färdigheter genom att använda statiska övningar, och vice versa.”
En vanlig övning på träningsanläggningar där kampsport utövas är att hålla benet uppe, antingen åt sidan eller framåt. Den här typen av övning utvecklar visserligen statisk balans och styrka, men bidrar inte alls till utvecklingen av den dynamiska rörlighet eller styrka som krävs. Den utvecklar aktiv statisk rörlighet, vilket behövs i sporter som gymnastik, men inte är viktigt för sparktekniker och kampsporter som kickboxning, karate och taekwon-do.
Denna typ av övning kräver kraftig anspänning av musklerna på ena sidan av kroppen, vilket gör att en hög belastning på ländryggen inte går att undvika. När någon med otillräcklig styrka i ländryggen eller andra ryggproblem utför dessa övningar kan det leda till skador på ryggraden.
McArdle, Katch och Katch fastslår mycket tydligt i läroboken "Exercise Physiology: Energy, Nutrition, and Human Performance": "Det är omöjligt att lära sig dynamiska färdigheter genom att använda statiska övningar, och vice versa."
Styrka och styrketräning
Alla (kampsports)idrottare som seriöst vill förbättra sina idrottsprestationer kan göra det i alla åldrar med styrketräning. Oavsett om du är tio eller sjuttio år eller äldre, man eller kvinna, motionär på helgerna eller erfaren professionell idrottare, har du någon gång fattat beslutet att utvecklas vidare. Styrketräning gör det möjligt för dig att nå detta mål.
Alla idrottare vill förbättra sina prestationer. Vid någon tidpunkt beslutar man sig för att börja träna styrka. Styrka är trots allt en av de många komponenter som utgör den atletiska förmågan.
Inom en kampsport kan styrka utvecklas på samma sätt som rörlighet eller uthållighet. När den väl har utvecklats kan den, i kombination med de andra komponenter du ville förbättra, bidra till att förbättra dina idrottsprestationer.
Styrka behöver inte vara den avgörande faktorn, men är definitivt viktig för alla seriösa fighters
Även om styrka inte behöver vara den avgörande faktorn inom de flesta stående kampsporter, är den definitivt viktig för alla seriösa fighters. Självklart är vissa muskelgrupper viktigare än andra för kampsportare.
Framför allt är sätes-, mag-, rygg- och benmusklerna mycket viktiga inom karate, kickboxning och taekwon-do. Sätesmusklerna är nödvändiga för att utföra sparktekniker och kunna hålla benet högt.
Magmusklerna ger, utöver kraft vid varje teknik (kroppens centrum), även förmågan att ta emot motståndarens tekniker.
Ryggmusklerna behövs för att kunna utföra de många rotationerna, samtidigt som de fungerar som motbalans för magmusklerna. Benmusklerna är särskilt viktiga för att kunna utföra hårda sparktekniker på rätt sätt och för att undvika attacker.
Styrketräning är träning med en viss form av viktmotstånd som gradvis stärker skelettmusklerna. Dessa muskler rör din kropp, både synligt och osynligt, i otaliga riktningar. På så sätt kan du inta alla kroppsställningar och utföra alla rörelser du behöver i din idrott. När dina muskler blir starkare förstärker du sådana ställningar och utför rörelserna enklare och effektivare.
Det finns många typer av styrketräning: att träna med vikter som fästs vid anklarna, handlederna eller midjan; att snabbt gå i trappor; att utföra rytmisk gymnastik och så vidare.
Styrketräning är en av många faktorer som bidrar till din idrottsprestation. Andra komponenter är bland annat individuella fysiska faktorer, såsom längd, benlängd och hävstångskraft, uthållighet, reaktionshastighet, motivation, rörlighet och rörelseförmåga.
Inom de flesta kampsporter utförs många övningar utan separat utrustning. I många fall är det den egna kroppens vikt som används i övningen. Man kan tänka på enkla övningar som hopp, armhävningar, situps, knäböj, bensvingar eller olika former av sparkteknik (långsamt, snabbt, med motstånd).
Träna kombinationer
Att träna kombinationer är en av de viktigaste formerna av tävlingsträning inom nästan alla stående kampsporter. Genom att träna kombinationer blir utförandet av tekniker så att säga ett automatiskt beteende eller en reflex.
Man lär sig att förutse motståndarens agerande i semi-sparringform. Utöver den tidigare nämnda fördelen lär sig fightern att bedöma avståndet till målet, känna igen öppna eller oskyddade målytor, förbättra sin precision och utveckla en viss förmåga att förutse motståndarens agerande.
Att kombinera offensiv och defensiv
Det finns flera former av kombinationsträning: offensiv, defensiv eller som kontring. Alla dessa former kan tränas på olika sätt och kräver var och en ett annat tillvägagångssätt.
När man tränar kombinationer är det viktigt att fightern lär sig att inte bara arbeta framåt, utan också ta sina chanser och inte bli för ivrig. Den försvarande parten eller träningspartnern är också viktig, eftersom han eller hon ska hålla den andre skärpt genom att korrigera dennes defensiva svagheter och se till att en bra utgångs- och kampställning intas efter varje aktion.
Öva kombinationer med pads och kuddar
Kombinationer kan tränas på olika sätt: med hjälp av ”pads” (runda, fyrkantiga eller avlånga beroende på teknik), större sparkkuddar (för kraftfullare utförande av tekniker) eller med boxningshandskar och skydd på. Varje metod har sina fördelar.
I praktiken märker man att pads framför allt är idealiska för reaktionsträning, snabbhet och precision, att de större sparkkuddarna är särskilt lämpade för att utveckla kraftfulla sparkar och att träning av kombinationer med boxningshandskar och skydd bäst efterliknar praktiken.
Förmågan att ta emot slag och återhämtningsförmåga
Det går inte att tänka sig någon kampsport där förmågan att ta emot slag inte är viktig. Naturligtvis skiljer sig alla kampsporter och martial arts åt på den här punkten, men en grundläggande förmåga att ta emot slag är alltid nödvändig.
I vissa kampsporter ligger tonvikten mer på att undvika och blockera tekniker, men man kommer inte undan att härda kroppen och de kroppsdelar som används för offensiva och defensiva tekniker.
Förmågan att ta emot slag byggs upp genom att regelbundet träna dessa delar och dessutom underhålla den. Det är klokt att härda och förbereda nästan alla delar av kroppen för de tekniker som kan utföras. Man ska inte bara kunna ta emot slag, utan också träna de kroppsdelar som man själv använder för att utföra offensiva och defensiva tekniker.
Viktiga delar att träna är: magmusklerna, bröstmusklerna, handlederna, knytnävarna, över- och underarmarna, låren, smalbenen, fotryggen, hälen, trampdynan och delar av handen.
Vitaldelar
Framför allt går det inte, eller knappt, att träna upp de vitala delarna. Man måste därför se till att de alltid är väl skyddade och försvarade. Viktiga vitala punkter är: ljumsken, könsorganen, huvudet (ansiktet, tinningen, ögonen etc.), bröstbenet, njurarna och levern.
Andning när man tar emot slag
Förutom att härda kroppsdelarna är korrekt andning i träffögonblicket också mycket viktig. Denna andningsträning gör att man mycket bättre kan ta emot slag på ett sådant sätt att besvären blir så små som möjligt.
Korrekt andning gör att man andas ut i träffögonblicket, vilket spänner musklerna och gör att slaget hanteras bättre. En bra övning för att ”lära” musklerna att reagera är att ta emot (lätta) slag med ögonen stängda. På så sätt utvecklar kroppen en naturlig reaktion och blir starkare.
Partnerövningar för att träna på att ta emot slag
Man kan lära sig att ta emot slag genom att utväxla slag med en partner och gradvis bygga upp slagstyrkan under flera träningspass. Man kommer att bli förvånad över att förmågan att ta emot slag växer enormt även av lätta slag. Under en kort träningsperiod med rätt motivation och koncentration kan man därför också uppnå fantastiska resultat.
"Att vila eller inte vila: en fighters dåliga samvete"
Men lika snabbt som man kan bygga upp förmågan kan man också se den minska drastiskt. Ofta beror detta på missade träningspass eller sjukdom. Precis som vid många andra former av träning är dock en period av vila och återhämtning oumbärlig. Om man inte ”lyssnar” på de signaler den egna kroppen sänder ut kommer man snart att märka att negativa resultat följer.
Det finns många olika träningsmetoder för att träna upp förmågan att ta emot slag och härda kroppen. Även många grundövningar visar sig vara mycket lämpliga för detta: starkare handleder och en korrektare knytnäve kan man till exempel träna genom att göra armhävningar på knytnävarna i stället för med öppna händer.
Magmusklerna kan tränas dubbelt genom att till exempel göra saxövningar medan en partner låter armbågarna falla mot magen (avståndet ökas självklart gradvis).
Det är definitivt också klokt att träna låren på att tåla slag. Den bästa övningen för detta är att utbyta ”low kicks” med en partner.
Konditionsträning för kampsportare
Inte ens världens snabbaste bil kan köra utan bensin. Det är ett talesätt som understryker att någon kan ha hur mycket teknik som helst, men att det är värdelöst om personen inte har förmågan att utföra teknikerna.
Kort sagt är kondition , precis som inom nästan alla andra sporter, av avgörande betydelse för att lyckas i alla stående kampsporter. Kickboxning, MMA, boxning och karate är extremt explosiva sporter, där det ofta handlar om korta kraftansträngningar.
”Ju mer du kan träna, desto mer kan du förbättra dig.”
Intervallträning inom kampsport
Det kräver en helt annan kondition än exempelvis löpning över långa distanser eller fotboll. Den kondition som krävs för att prestera framgångsrikt inom kampsport eller helt enkelt under träningen byggs bäst upp genom intervallträning, där vila och ansträngning avlöser varandra i korta perioder.
Som exempel kan man ta löpträning där man sprintar i 45 sekunder och joggar i 45 sekunder, om vartannat. I träningslokalen kan man uppnå samma resultat genom att göra korta övningar på cirka 15 sekunder, följda av en viloperiod på exempelvis 5 sekunder.
Konditionsträning med pads
Teknikträning på ”pads” är idealisk för detta. Den här typen av träning är självklart mycket krävande och kräver både disciplin och engagemang. Särskilt i grupp, där det finns ett positivt och motiverande grupptryck, blir den här typen av träning mer framgångsrik.
Det finns otaliga former av konditionsträning: sportspecifik konditionsträning, konditionsträning kombinerad med styrketräning, cirkelträning och så vidare. I princip innehåller varje träningspass en konditionsdel, men ibland är det självklart klokt att ägna hela träningspasset åt konditionsträning.
Nedvarvning efter träningen
Efter träningen hjälper nedvarvningen kroppen att gradvis komma till ro. Under träning eller idrott belastas de olika musklerna och muskelgrupperna intensivt. Därför samlas slaggprodukter i musklerna. Dessa ansamlingar orsakar träningsvärk och måste alltså transporteras bort.
För detta krävs en ordentlig blodcirkulation. Därför bör du inte gå direkt in i en fas av fullständigt stillastående efter träningen, utan fortfarande gå ner i varv och/eller utföra lugna övningar.
Observera: stretching är inte nedvarvning
Stretching ska göras före nedvarvningen (om du vill stretcha efter träningen). Syftet med nedvarvningen är att låta det kardiovaskulära systemet (hjärtfrekvensen) fortsätta arbeta med en högre frekvens än vilofrekvensen, så att mjölksyran kan avlägsnas snabbare.
Detta leder till en snabbare återhämtning. Om mjölksyran blir kvar längre (vilket gör cellmiljön för sur) kan livsviktiga ämnen inte längre utföra sitt arbete ordentligt. En annan anledning att varva ner är att förbättra blodcirkulationen i de ”nedre extremiteterna” (fingrar och händer, tår och fötter).
Sammanfattningsvis:
Nedvarvningen är avgörande för ett hälsosamt och ansvarsfullt avslut på träningen.
Varför stretchar man före träningen?
Förbereda musklerna för ansträngande aktiviteter. Förebygga skador. Bättre blodcirkulation i musklerna, vilket garanterat leder till bättre prestationer.
Varför stretchar man efter träningen?
Minska muskelspänningen. Avslappning av hela kroppen. Förbättrad blodcirkulation i musklerna, vilket gör att slaggprodukter transporteras bort.
Hur ska man stretcha?
Ta god tid på dig och stretcha avslappnat. Börja med en lätt stretch och öka den långsamt. Bygg gradvis upp stretchen; det får absolut inte göra ont. Studsa framför allt inte, eftersom det skapar spänningar och det är just det du vill undvika.
Utrustning för stående kampsporter
I princip behövs lite utrustning för att utöva kampsport framgångsrikt och effektivt. De framgångsrika kämparna från Dagestan är ett mycket bra exempel på detta. Ändå finns det fördelar med den moderna träningsutrustning som finns tillgänglig för kampsportare i allmänhet. En fighter behöver i princip bara träningskläder och vissa skydd.
Golv och/eller boxningsring
Valet av golv i träningslokalen beror ofta på ägaren och/eller läraren. Det finns föreningar som tränar på ett hårt golv och föreningar som använder mattor. Detta beror i allmänhet på lokalens syfte och på om andra sporter utövas där. Numera har allt fler boxningsföreningar och kickboxningsklubbar en egen riktig ”tävlingsring”, vilket naturligtvis är mycket användbart om man kan förbereda sig inför matcher där.
Mittsar, thaipads och sparkkuddar
Mycket behagliga och dessutom mycket bra för träningen är ”pads”, små sparkkuddar som kan användas för att öva otaliga övningar och tekniker. Även de större sparkkuddarna är mycket användbara, särskilt för barn, nybörjare eller vid träning av kraftfulla tekniker.
Boxningssäckar och dummies
Numera finns det, förutom traditionella boxningssäckar, även ”dummies” på marknaden. Det här är
Slagdockor på en fot, fyllda med sand eller vatten. Fördelen med dessa dockor och/eller en boxningssäck är att man alltid kan träna utan partner. Dessutom kan man utföra teknikerna så hårt man vill utan att skada någon annan.
Stretchmaskiner är också särskilt moderna. Även om de är mycket dyra är de mycket bekväma att använda, och man kan alltid stretcha maximalt när man vill utan en partner. För konditionsträning kan man till exempel använda ett hopprep.
De välkända ”stepsen” (som finns på nästan alla gym) kan användas inom alla kampsporter för olika övningar: styrketräning (t.ex. tricepsdips), hoppövningar (längd, höjd) eller som hinder när en teknik utförs.
Boxningshandskar och skydd
För sparringträning är det oumbärligt att ha Boxningshandskar och skydd. Vilken utrustning som används beror i det här fallet på sport och kampstil.
Inom de flesta stående kampsporter används Boxningshandskar, skenbenskydd, ett tandskydd, huvudskydd och en kopp. Vid träning är det vanligt att var och en själv ansvarar för sina egna Boxningshandskar och skydd.
Använd enkla material som finns till hands på ett kreativt sätt
Ibland använde jag under träningen en ring som båda utövarna skulle hålla en fot i, samtidigt som de boxades runt med händerna. Genom att göra detta regelbundet lär sig utövarna att fortsätta titta på varandra. Detta är viktigt eftersom det är avgörande att alltid behålla ögonkontakten med motståndaren, även när en attack riktas mot ansiktet.
Se i vår butik:
Kollektioner >> Utrustning
Externa källor och mer information:
- Sportzorg.nl
- Allesoversport.nl
- Exercise Physiology: Energy, Nutrition, and Human Performance (1991) – McArdle, Katch och Katch
- Lev Matveyev: idrottens periodisering
- Stretching Scientifically – En guide till flexibilitetsträning, Tom Kurz
- Stretchingens och uppvärmningsövningarnas inverkan på hälsenereflexens aktivitet – Rosenbaum och Hennig
- Akut muskelstretching hämmar maximal styrkeprestation – Kokkonen, Nelson och Cornwell (1998)
- Elastic Steel
- Elastic Steel Youtube – Paul Zaichik, expert på rörelsevetenskap
- Never Gas Out! – Fighter Interval Training - Joel Jamieson
Fler Fight2Win-bloggar:
- Hur tränar man med en boxningssäck?
- Att träna med en boxningssäck är ett effektivt träningspass för styrka och uthållighet
- Vikten av kampsportsträning
- Mittsar är det perfekta sättet att träna hemma
- Fördelar med mittsträning
- Med det här utomhuspasset kommer du i form utan gym
- Varför hoppar MMA-utövare, boxare och kickboxare hopprep?
