Min erfarenhet har lärt mig att många kampsportstränare inom karate, taekwondo, Kickboxning och andra ”stand-up striking arts” har sin egen stil för (match)träning.
Därför anser jag att det är bra för allroundfighters att få undervisning av olika lärare och i olika kampstilar för att utveckla olika tekniker och få insikt i och färdigheter inom olika sätt att slåss. Låt oss vara ärliga: toppfighters inom MMA gör inget annat.
Vilka faktorer är viktiga i en stand-up fighting-match?
- rörlighet och mobilitet
- reaktionsförmåga och snabbhet
- styrka
- kondition och uthållighet
- teknik, taktik och spelförståelse
- förmåga att ta emot slag och återhämtningsförmåga
- balans, koordination och jämvikt
Enligt min uppfattning består bra matchträning av moment som bidrar till att förbättra ovanstående faktorer, där man naturligtvis kan lägga tonvikten på en eller flera faktorer under varje träningspass.
Självklart börjar man träningen med en uppvärmning, och det är klokt att avsluta den med en nedvarvning. Den egentliga träningen och de aspekter man vill träna återfinns logiskt nog i mitten av denna ordning.
Uppvärmning
En uppvärmning förbereder fighters både fysiskt och mentalt inför den kommande fysiska ansträngningen. Därigenom minskar risken för skador avsevärt. Temperaturen i träningslokalen och utomhustemperaturen påverkar hur uppvärmningen bör inledas.
Vi vet alla att en uppvärmning är av avgörande betydelse. Särskilt för yngre idrottare (barn) är det dock viktigt att variera övningarna för att behålla deras uppmärksamhet och intresse för träningen. Tränaren/instruktören behöver därför ha den kreativitet och den omfattande repertoar av övningar som krävs för att hålla lektionen intressant.
Några enkla övningar som kan användas för att börja träningen är bland annat: jogga på stället, svinga armarna, skutta, rotera höfterna, hälsparkar, knälyft, sidokorssteg, rotera axlarna samt knä–bål–armar. Självklart kan man hitta otaliga varianter på dessa, och tränarens kreativitet är egentligen den begränsande faktorn. Dessa övningar kallas även cirkulationsuppvärmning.
För kampsportare finns det många fler möjligheter att variera uppvärmningen: skuggboxning med eller utan partner, hopprep, jumping jacks, burpees och dussintals andra övningsformer.
Uppvärmningen tar i allmänhet cirka 15–20 minuter av träningen.
Effekterna av en uppvärmning inom kampsport är:
- Kroppsfunktionerna höjs från vilonivå till prestationsnivå. Det handlar bland annat om att omfördela blod från exempelvis tarmarna till musklerna.
- Hjärtats funktion förstärks och hjärtfrekvensen ökar från 60 slag per minut till 120–150 eller till och med över 180 efter kraftig fysisk ansträngning. Även mängden blod som pumpas ut per slag ökar. Allt detta kan leda till att hjärtat måste arbeta 6 till 8 gånger så hårt som i vila.
- Lungorna måste ta upp mer O2 och avge mer CO2, vilket gör att fler lungblåsor öppnas.
- Värmeregleringen. Genom förhållandet mellan temperaturen i musklerna går
Ämnesomsättningsprocesserna går snabbare. När blodkärlen i huden öppnar sig sker en korrekt avstämning mellan värmeavgivning och värmeproduktion. - Nervsystemet. Impulserna måste färdas snabbare så att koordinationen och styrningen fungerar bättre.
- Musklernas och senornas vävnader. Dessa vävnader blir varmare och får bättre blodcirkulation, vilket gör dem mer elastiska och starkare.
- Mental förberedelse inför det som ska komma. Koncentrationen ökar.
Uppvärmning: stretchövningar och stretching
Efter uppvärmningen rekommenderas det att utföra några stretchövningar, vars längd varierar beroende på den efterföljande träningen. Det är alltid klokt att stretcha hela kroppen.
Inom de flesta kampsporter, såsom boxning, kickboxning, MMA och karate, används i stort sett alla delar av kroppen under övningarna.
Reaktionsförmåga och snabbhet för kampsportare
Att reagera i tid är ett av de viktigaste momenten i fri kamp. Vetenskapliga tester har visat att det endast tar lite mer än 0,1 sekunder att utföra en teknik, vare sig det handlar om en spark eller ett slag, hos tränade fighters.
Samma vetenskapliga experiment visade att det är nästan omöjligt att reagera på detta, eftersom hjärnan behöver mer tid för att bearbeta informationen och skapa en reaktion. Av dessa skäl lär man inom många kampsporter ut att initiativtagaren alltid kommer att vara snabbare än försvararen.
Det enda sättet att vara förberedd på en attack är alltså att lära sig förutse den. Omedvetna sinnen kan göra att en tränad kampsportare automatiskt reagerar på motståndarens påbörjade tekniker. Reaktionstiden kan förbättras genom att ständigt träna på detta.
Därför är det mycket värdefullt att regelbundet träna med pads för att lära sig reagera på tänkta måltavlor. Den som håller fram padsen är mycket viktig, eftersom denne måste hålla koll på teknikernas logik och dessutom se till att angriparen hela tiden lär sig att röra sig.
Ett bra tips är att träna så att det uppstår så lite rytm som möjligt när padsen hålls fram. Följden av att hålla fram dem enligt ett fast mönster är att man rör sig ”statiskt”, vilket man just bör lära sig bort.
En ytterligare fördel med att träna med pads är att angriparen lär sig att inta rätt kampavstånd. Han känner automatiskt igen det avstånd som krävs och är säkert, vilket gör hans tekniker allt effektivare. Man bör också komma ihåg att kampavståndet exempelvis i boxning skiljer sig från det inom exempelvis taekwondo, thaiboxning, karate eller kickboxning.
Under padsträning är det också viktigt att hålla padsen på rätt platser. Många nybörjare är vana vid att hålla fram padsen långt från kroppen, så att de själva inte påverkas av stöten från tekniken i fråga. Detta är ett förståeligt fenomen, men det bör inte godkännas.
Eftersom träningen fokuserar på angriparens reaktion och valet av rätt avstånd uppstår en dålig vana: avstånd bedöms omedvetet fel. Det är bättre att hålla fram padsen där tekniken ska placeras, eftersom fightern på så sätt lär sig exakt när en lämplig teknik kan användas och vilket avstånd som är korrekt för den.
Rörlighet & mobilitet inom kampsport
Dynamisk stretching, mest effektivt för kampsportare
Alla kampsportare vet hur viktigt det är att utföra stretchövningar under träningen. Om du inte utför stretchövningar riskerar du skador, och det är osannolikt att din flexibilitet ökar. Följden blir att dina tekniker inte förbättras eller kan utföras utan ansträngning om du saknar flexibilitet.
De stora frågorna för kampsportare är alltså:
- ”Hur förbättrar jag min flexibilitet?”
- ”Vilka tekniker ger bäst resultat på kortast möjliga tid?”
- ”Vilken stretchingrutin kan jag följa för att uppnå dessa resultat?”
Följande avsnitt om dynamisk stretching bygger på boken ”Stretching Scientifically” av Thomas Kurz, mediekanalen Elastic Steel och flera seminarier som hållits av taekwondomästare.
Dynamisk stretching består av enkla bensvingar i alla riktningar. Först måste du lära dig att röra dina lemmar med måttlig hastighet genom hela rörelsebanan. Du bör börja med mindre höga rörelser för att undvika skador till följd av att musklerna sträcks för snabbt.
”Kasta” inte med benen. Led i stället benen och behåll full kontroll över rörelsen under hela rörelsebanan. När du närmar dig slutet av rörelsen kan du öka hastigheten så att de sista centimetrarna av stretchövningen blir mindre kontrollerade, men inte oväntade.
Öva på bensvingar framåt, bakåt och åt sidorna. Det är klokt att göra 12
repetitioner per set och så många set att du känner att du har nått din nuvarande flexibilitetsgräns.
I många kampsporter, med undantag för boxning, är (höga) sparkar primära anfallsvapen. Om du vill kunna utföra dem när som helst, oavsett ålder och kön, utan uppvärmning, bör du utföra korta dynamiska stretchövningar två gånger om dagen.
Forskning har visat att dynamisk stretching två gånger om dagen är särskilt effektiv. Första gången på morgonen och sedan senare under dagen. På träningsdagar är det effektivt att utföra dynamiska stretchövningar innan du börjar sparka.
”8 till 10 veckor räcker för att utveckla maximal dynamisk rörlighet.”
Enligt Matveev (1977) räcker 8 till 10 veckor för att utveckla maximal dynamisk rörlighet. Stormästare Park Jong Soo betonar också vikten av dynamiska stretchövningar under taekwon-do-träningen, antingen i form av bensvingar eller i form av sparktekniker.
Är det klokt att stretcha statiskt, till exempel gå ner i split, som så många gör innan de utför sparktekniker? Nej, absolut inte! Gör aldrig statiska stretchövningar före dynamiska stretchövningar, sparktekniker eller andra dynamiska rörelser.
Under några sekunder eller till och med minuter efter att du utfört en statisk stretchövning kan du inte uppnå maximal rörlighet eller hastighet. Rosenbaum och Hennig bevisade detta genom en studie där de utsatte vadmusklerna för 30 sekunders stretching och därefter mätte deras styrka.
Utvecklingen av maximal styrka är hämmad under flera minuter efter ansträngande statisk stretching, hävdade Kokkonen, Nelson och Cornwell. När du försöker utföra en snabb, dynamisk rörelse omedelbart efter statisk stretching är det mycket sannolikt att du skadar den stretchade muskeln.
När du (instruktören) väljer stretchövning bör du fastställa de fysiska kraven för den planerade aktiviteten. I stående kampsporter, där det ofta handlar om sparktekniker, är dynamisk rörlighet i höfterna av stor betydelse. För att öka ditt rörelseomfång bör du därför göra många dynamiska bensvingar i alla riktningar.
”Det är omöjligt att lära sig dynamiska färdigheter genom att använda statiska övningar, och vice versa.”
En vanlig övning på kampsportsgym är att hålla benet uppe, antingen åt sidan eller framåt. Den här typen av övning utvecklar visserligen statisk balans och styrka, men bidrar inte till utvecklingen av den dynamiska rörlighet eller styrka som krävs. Den utvecklar statiskt aktiv rörlighet, vilket behövs i sporter som gymnastik, men inte är relevant för sparktekniker och kampsporter som kickboxning, karate och taekwon-do.
Denna typ av övning kräver en kraftig spänning i musklerna på ena sidan av kroppen, vilket gör att tung belastning på ländryggen inte går att undvika. När någon med otillräcklig styrka i ländryggen eller andra ryggproblem utför dessa övningar kan det leda till skador på ryggraden.
McArdle, Katch och Katch uttrycker det mycket tydligt i läroboken "Exercise Physiology: Energy, Nutrition, and Human Performance": ”Det är omöjligt att lära sig dynamiska färdigheter genom att använda statiska övningar, och vice versa.”
Styrka och styrketräning
Alla idrottare och kampsportare som på allvar vill förbättra sina idrottsprestationer kan göra det med styrketräning, oavsett ålder. Oavsett om du är tio eller sjuttio år eller äldre, man eller kvinna, motionär på helgerna eller erfaren professionell idrottare, har du någon gång fattat beslutet att utvecklas vidare. Styrketräning gör det möjligt för dig att nå detta mål.
Alla idrottare vill förbättra sina prestationer. Vid någon tidpunkt bestämmer man sig för att börja träna styrka. Styrka är trots allt en av de många komponenter som utgör den atletiska förmågan.
Inom en kampsport kan styrka utvecklas på samma sätt som rörlighet eller uthållighet. När den väl har utvecklats kan den, i kombination med de andra komponenter du ville förbättra, hjälpa dig att förbättra dina idrottsprestationer.
Styrka behöver inte vara den avgörande faktorn, men är utan tvekan viktig för varje seriös fighter
Även om styrka inte behöver vara den avgörande faktorn inom de flesta stående kampsporter är den utan tvekan viktig för varje seriös fighter. Naturligtvis är vissa muskelgrupper viktigare än andra för kampsportare.
Framför allt är sätes-, mag-, rygg- och benmusklerna mycket viktiga inom karate, kickboxning och taekwon-do. Sätesmusklerna är nödvändiga för att utföra sparkar och för att kunna hålla benet högt.
Magmusklerna ger, förutom kraft i varje teknik (kroppens mittpunkt), även förmågan att ta emot motståndarens tekniker.
Ryggmusklerna behövs för att kunna utföra de många vridningarna, samtidigt som de fungerar som motvikt till magmusklerna. Benmusklerna är särskilt viktiga för att kunna utföra kraftfulla sparkar korrekt och för att kunna undvika attacker.
Styrketräning är träning med en form av viktmotstånd och stärker gradvis dina skelettmuskler. Dessa muskler rör din kropp, både synligt och osynligt, i otaliga riktningar. På så sätt kan du inta alla kroppsställningar och utföra alla rörelser du behöver inom din idrott. När dina muskler blir starkare förstärker du sådana ställningar och utför sådana rörelser lättare och effektivare.
Det finns många olika former av styrketräning: att träna med vikter som fästs vid anklarna, handlederna eller midjan, att snabbt gå i trappor, att utföra rytmisk gymnastik och så vidare.
Styrketräning är ett av många element som bidrar till din idrottsprestation. Andra komponenter är bland annat individuella kroppsliga faktorer, som längd, benlängd och hävstångskraft, uthållighet, reaktionssnabbhet, motivation, rörlighet och rörelseförmåga.
Inom de flesta kampsporter utförs många övningar utan separat utrustning. I många fall är det kroppens egen vikt som står för belastningen. Man kan tänka på enkla övningar som hopp, armhävningar, sit-ups, knäböj, bensvingar eller olika former av sparktekniker (långsamt, snabbt, med motstånd).
Träna kombinationer
Att träna kombinationer är en av de viktigaste formerna av tävlingsförberedande träning inom nästan alla stående kampsporter. Genom att träna kombinationer blir utförandet av tekniker så att säga ett automatiskt beteende eller en reflex.
Man lär sig att förutse i semi-sparringform. Förutom den tidigare nämnda fördelen lär sig fightern att bedöma avståndet till målet, känna igen öppna eller oskyddade måltavlor, förbättra sin precision och utveckla en viss förmåga att förutse motståndarens agerande.
Att kombinera offensivt och defensivt
Det finns flera former av kombinationsträning: offensiv, defensiv eller som kontring. Alla dessa former kan tränas på olika sätt och kräver var och en ett annat tillvägagångssätt.
Det viktiga vid kombinationsträning är att fightern lär sig att inte bara arbeta framåt, utan framför allt att ta sina chanser och inte bli för ivrig. Den försvarande parten eller mottagaren spelar också en viktig roll, eftersom han eller hon ska hålla den andra skärpt genom att korrigera dennes defensiva svagheter och se till att en bra utgångs- och kampställning intas efter varje aktion.
Öva kombinationer med pads och kuddar
Kombinationer kan tränas på olika sätt: med hjälp av ”pads” (runda, fyrkantiga eller avlånga beroende på teknik), större sparkkuddar (för kraftfullare utförande av tekniker) eller med boxningshandskar och skydd påtagna. Varje metod har sina fördelar.
I praktiken märker man att pads framför allt är idealiska för reaktionsträning, snabbhet och precision, att de större sparkkuddarna är särskilt lämpliga för att utveckla kraftfulla sparkar och att träning av kombinationer med boxningshandskar och skydd bäst efterliknar verkligheten.
Förmågan att ta emot slag och återhämtningsförmåga
Det går inte att tänka sig någon kampsport där förmågan att ta emot slag inte är viktig. Naturligtvis skiljer sig alla kampsporter och martial arts åt på den här punkten, men en grundläggande förmåga att tåla slag är alltid nödvändig.
I vissa kampsporter ligger tonvikten mer på att undvika och blockera tekniker, men man kan inte undgå att härda kroppen och de kroppsdelar som används för offensiva och defensiva tekniker.
Förmågan att ta emot slag bygger man upp genom att regelbundet träna denna egenskap och dessutom underhålla den. Det är klokt att härda och förbereda nästan alla delar av kroppen, med undantag för vissa områden, inför de tekniker man kan utföra. Man måste inte bara kunna ta emot slag, utan även träna de kroppsdelar som man själv använder för att utföra offensiva och defensiva tekniker.
Viktiga delar att träna är: magmusklerna, bröstmusklerna, handlederna, knytnävarna, över- och underarmarna, låren, smalbenen, fotryggen, hälen, trampdynan och delar av handen.
Vitala delar
Framför allt går det inte, eller knappt, att träna upp de vitala delarna. Man måste därför se till att de alltid är väl skyddade och försvarade. Viktiga vitala punkter är: ljumskarna, könsorganen, huvudet (ansikte, tinningar, ögon med mera), bröstbenet, njurarna och levern.
Andning när man tar emot slag
Förutom att härda kroppens olika delar är korrekt andning när man tar emot slag också mycket viktig. Andningsträningen gör att man kan ta emot slag på ett mycket bättre sätt, så att obehaget blir så litet som möjligt.
Korrekt andning innebär att man andas ut i samma ögonblick som stöten träffar, vilket gör att musklerna spänns och att slaget hanteras bättre. En bra övning för att ”lära” musklerna att reagera är att ta emot (lätta) slag med ögonen stängda. På så sätt utvecklar kroppen en naturlig reaktion och blir starkare.
Partnerövningar för att träna förmågan att ta emot slag
Man kan lära sig att ta emot slag genom att byta slag med en partner och gradvis öka slagstyrkan under flera träningspass. Man blir förvånad över hur mycket förmågan att ta emot slag kan förbättras, även genom lätta slag. Under en kort träningsperiod med rätt motivation och koncentration kan man därför uppnå mycket stora resultat.
"To Rest Or Not To Rest: A Fighter’s Guilty Conscience"
Men lika snabbt som man kan bygga upp förmågan kan man också se den minska drastiskt. Ofta beror detta på missade träningspass eller sjukdom. Men som med så många andra träningsformer är en period av vila och återhämtning oumbärlig. Om man inte ”lyssnar” på de signaler som den egna kroppen sänder ut kommer man snart att märka negativa resultat.
Det finns många olika träningsmetoder för att öva upp förmågan att ta emot slag och härda kroppen. Även många grundövningar visar sig vara mycket lämpliga för detta: starkare handleder och en korrektare knytnäve kan man till exempel träna genom att göra armhävningar på knytnävarna i stället för med öppna händer.
Magmusklerna kan tränas dubbelt genom att exempelvis utföra saxövningar medan en partner låter armbågarna falla mot magen, med avståndet gradvis minskat.
Det är också utan tvekan klokt att träna låren för att tåla slag. Den bästa övningen för detta är att utväxla ”low kicks” med en partner.
Konditionsträning för kampsportare
Inte ens världens snabbaste bil kan köra utan bensin. Det är ett uttryck som understryker att någon kan ha hur mycket teknik som helst i sin repertoar, men att detta är värdelöst om personen inte har förmågan att omsätta teknikerna i praktiken.
Kort sagt är kondition , precis som inom nästan alla andra sporter, av avgörande betydelse för att lyckas i alla stående kampsporter. Kickboxning, MMA, boxning och karate är mycket explosiva sporter där det ofta handlar om korta kraftansträngningar.
”Ju mer du kan träna, desto mer kan du förbättra dig.”
Intervallträning inom kampsport
Det kräver en helt annan kondition än till exempel löpning över långa sträckor eller fotboll. Den typ av kondition som krävs för att lyckas inom kampsport eller helt enkelt under träningen byggs bäst upp genom intervallträning, där vila och ansträngning avlöser varandra i korta perioder.
Som exempel kan man ta löpträning där man växelvis sprintar i 45 sekunder och joggar lätt i 45 sekunder. I träningslokalen kan man uppnå samma resultat genom att göra korta övningar på cirka 15 sekunder, med en viloperiod på exempelvis 5 sekunder.
Konditionsträning med pads
Teknikträning på ”pads” är idealisk för detta. Den här typen av träning är förstås mycket krävande och kräver den disciplin och insats som behövs. Särskilt i grupp, där gruppen skapar ett positivt och stimulerande tryck, blir den här typen av träning mer framgångsrik.
Det finns otaliga former av konditionsträning: sportspecifik konditionsträning, konditionsträning kombinerad med styrketräning, cirkelträning och så vidare. I princip innehåller varje träningspass en konditionsdel, men ibland är det förstås klokt att helt inrikta träningen på konditionsträning.
Nedvarvning efter träningen
Efter träningen hjälper nedvarvningen kroppen att gradvis komma till ro. Under träning eller idrott belastas de olika musklerna och muskelgrupperna intensivt. Därför ansamlas slaggprodukter i musklerna. Dessa ansamlingar orsakar träningsvärk och måste alltså transporteras bort.
För detta krävs en ordentlig blodcirkulation. Därför ska du inte gå direkt in i en fas av fullständigt stillastående efter träningen, utan fortfarande gå ner i varv och/eller utföra lugna övningar.
Observera: stretching är inte nedvarvning
Stretching ska göras före nedvarvningen (om du vill stretcha efter träningen). Syftet med nedvarvningen är att hålla det kardiovaskulära systemet (hjärtfrekvensen) igång på en högre frekvens än vilofrekvensen, så att mjölksyran snabbare kan avlägsnas.
Detta leder till snabbare återhämtning. Om mjölksyran finns kvar längre (vilket gör cellmiljön för sur) kan vitala ämnen inte längre fungera som de ska. En annan anledning till att varva ner är att förbättra blodcirkulationen i de ”nedre extremiteterna” (fingrar och händer, tår och fötter).
Sammanfattningsvis:
Nedvarvningen är avgörande för ett hälsosamt och ansvarsfullt avslut av träningen.
Varför stretchar man före träningen?
Förbereda musklerna för ansträngande aktiviteter. Förebygga skador. Bättre blodcirkulation i musklerna, vilket garanterat leder till bättre prestationer.
Varför stretchar man efter träningen?
Minska muskelspänningen. Slappna av i hela kroppen. Förbättra återigen blodcirkulationen i musklerna, så att slaggprodukter transporteras bort.
Hur stretchar man?
Ta god tid på dig och stretcha avslappnat. Börja med en lätt stretch och öka den långsamt. Bygg upp stretchen lugnt; det ska absolut inte göra ont. Studsa framför allt inte, eftersom det skapar spänningar och det är just det du vill undvika.
Utrustning för stående kampsporter
I princip behövs inte mycket utrustning för att utöva kampsport framgångsrikt och effektivt. De framgångsrika kämparna från Dagestan är ett mycket bra exempel på detta. Det finns ändå fördelar med den moderna träningsutrustning som finns för kampsportare i allmänhet. En fighter behöver i princip endast träningskläder och viss skyddsutrustning.
Golv och/eller boxningsring
Valet av golv i träningslokalen beror ofta på ägaren och/eller läraren. Det finns föreningar som tränar på hårt golv och föreningar som använder mattor. Detta beror i allmänhet på lokalens syfte och på om andra sporter utövas där. I dag har allt fler boxningsföreningar och kickboxningsklubbar en egen riktig ”tävlingsring”, vilket naturligtvis är mycket användbart om man kan förbereda sig inför matcher där.
Mittsar, thaipads och sparkkuddar
Mycket behagliga och dessutom mycket bra för träningen är ”pads”, små sparkkuddar som kan användas för att öva otaliga övningar och tekniker. De större sparkkuddarna är också mycket användbara, särskilt för barn, nybörjare eller vid träning av kraftfulla tekniker.
Boxningssäckar och slagdockor
I dag finns det förutom de traditionella boxningssäckarna även ”dockor” på marknaden. Dessa är
Slagdockor på en fot fylld med sand eller vatten. Fördelen med dessa dockor och/eller en boxningssäck är att man alltid kan träna utan partner. Dessutom kan man utföra teknikerna så hårt man vill utan att skada någon annan.
Stretchmaskinerna är också särskilt moderna. Även om de är mycket dyra är de mycket bekväma att använda, och man kan alltid stretcha maximalt när man vill utan en partner. För konditionsträning kan man till exempel använda ett hopprep.
De välkända ”stegen” (som finns i nästan varje gym) kan användas i alla kampsporter för olika övningar: styrketräning (t.ex. tricepsdips), hoppövningar (längd, höjd) eller som hinder när man utför en teknik.
Boxningshandskar och skydd
För sparringträning är det oumbärligt att ha boxningshandskar och skydd. Vilken utrustning som används beror på sporten och kampstilen.
I de flesta stående kampsporter används boxningshandskar, skenbenskydd, ett tandskydd, huvudskydd och en kopp. Vanligtvis ansvarar man själv för sina egna boxningshandskar och skydd under träningen.
Använd tillgängliga, enkla material på ett kreativt sätt
Ibland använde jag under träningen en ring som båda fighters måste stå kvar i med en fot, medan de boxas runt med händerna. Genom att göra detta regelbundet lär sig fighters att fortsätta titta på varandra. Detta är viktigt eftersom det är avgörande att alltid behålla ögonkontakten med motståndaren, även när en attack riktas mot ansiktet.
Se i vår butik:
Kollektioner >> Utrustning
Externa källor och mer information:
- Sportzorg.nl
- Allesoversport.nl
- Exercise Physiology: Energy, Nutrition, and Human Performance (1991) - McArdle, Katch och Katch
- Lev Matveyev: Sports periodization
- Stretching Scientifically - A Guide to Flexibility Training, Tom Kurz
- The influence of stretching and warm-up exercises on Achilles tendon reflex activity - Rosenbaum och Hennig
- Acute muscle stretching inhibits maximal strength performance - Kokkonen, Nelson och Cornwell (1998)
- Elastic Steel
- Elastic Steel Youtube - Paul Zaichik, expert på rörelsevetenskap
- Never Gas Out! – Fighter Interval Training - Joel Jamieson
Fler Fight2Win-bloggar:
- Hur tränar man på en boxningssäck?
- Att träna med en boxningssäck är ett effektivt träningspass för styrka och uthållighet
- Vikten av kampsportsträning
- Mittsar är det perfekta sättet att träna hemma
- Fördelar med padsträning
- Med detta utomhuspass kommer du i form utan gym
- Varför hoppar MMA-fighters, boxare och kickboxare hopprep?
