Allt 1894 tog det bulgariska utbildningsministeriet in tolv schweiziska gymnastiklärare i landet, som introducerade gymnastik och fransk boxning i läroplanen. Efter första världskriget tog officerare ur ockupationsstyrkorna med sig de första boxningshandskarna, och engelska soldater gav uppvisningsmatcher i Sofia. Därefter började hundratals unga bulgarer lära sig självförsvarskonstens ädla konst.
Under andra hälften av 1900-talet utvecklades Bulgarien till en respekterad boxningsnation. Boxaren Boris Georgiev blev i Helsingfors 1952 den första bulgariska idrottaren att vinna en olympisk medalj, brons i upp till 75 kilo. I München 1972 blev Georgi Kostadinov den första bulgariska olympiska mästaren i boxning.
Bulgarien deltog i det första världsmästerskapet i amatörboxning i Havanna 1974 och har sedan dess varit en ständig deltagare och medaljör. I München 1982 blev Ismail Mustafov den första bulgariska världsmästaren; Serafim Todorov är rekordhållare med tre världstitlar. Landet har varit värd för Europamästerskapen två gånger, i Varna 1983 och i Plovdiv 2006.
Ett av de stora namnen är Emil Zjetsjev, som under många år var ordförande för den internationella amatörboxningsorganisationen AIBA:s domarkommitté och under lång tid ordförande för det europeiska boxningsförbundet EABA. Han var den första mottagaren av AIBA:s förtjänstorden.