Wing Chun

Wing Chun

  • Bruce Lees grundläggande kampkonst – det sydkinesiska närkampssystemet som bygger på centrumlinjeteori, samtidig attack och försvar samt den legendariska känselträningen med klibbiga händer (chi sao). Ip Mans arv förändrade världen.

Stats

Ursprung
Kina
Grundat
1700

Wing Chun (kantonesiska: Weng Chun, som betyder ”vacker vår” eller ”evig vår”) är en kinesisk närkampsinriktad slagkampskonst från södra Kina som blev globalt berömd som Bruce Lees grundläggande kampsport innan han utvecklade Jeet Kune Do. Wing Chun utvecklades i Fujianprovinsen i södra Kina och bygger på principerna om rörelseekonomi, samtidig attack och försvar samt centrumlinjeteorin – att rikta alla attacker längs kroppens centrumlinje och alltid skydda sin egen centrumlinje. Dess karakteristiska träningsredskap Muk Yan Jong (trädockan), känslighetsträningen chi sao (klibbiga händer) och dess tre former utan vapen (Siu Nim Tao, Chum Kiu, Biu Ji) utgör ett av de mest särpräglade och internt konsekventa träningssystemen inom kinesisk kampsport.

Historik

Ursprung – Nunnan, ormen och tranan

Wing Chuns ursprungsberättelse – delvis historisk, delvis legend – spårar konsten tillbaka till Ng Mui, en buddhistisk nunna och mästare i Shaolins kampsporter som överlevde Qingdynastins styrkors förstörelse av Fujian Shaolin-templet under 1600–1700-talet. När Ng Mui såg en kamp mellan en orm och en trana utvecklade hon ett nytt stridssystem baserat på deras rörelseprinciper – tranans avledande vinge och ormens direkta slag. Hon lärde ut systemet till en ung kvinna vid namn Yim Wing Chun (Evig vår), efter vilken konsten fick sitt namn.

Den historiska dokumentationen blir tydligare under 1800-talet med Leung Jan – en örtmedicinare och mästare i Wing Chun i Foshan i Guangdongprovinsen. Hans elev Chan Wah-shun undervisade Ip Man, som skulle bli den viktigaste personen i Wing Chuns moderna historia.

Ip Man och Wing Chuns globala spridning

Ip Man (1893–1972) är stormästaren som förde Wing Chun från Kina till Hongkong och därifrån ut i världen. Efter att ha flytt kommunisternas maktövertagande på det kinesiska fastlandet 1949 bosatte sig Ip Man i Hongkong och började undervisa offentligt i Wing Chun – den första stormästaren som gjorde det utanför den slutna familjetraditionen. Bland hans elever fanns Wong Shun-leung, Leung Sheung, Chu Shong-tin och framför allt Bruce Lee, som tränade med Ip Man som tonåring innan han emigrerade till USA. Ip Mans gren dominerar nu Wing Chun globalt, även om det också finns dussintals andra grenar.

Filmserien om Ip Man (2008–2019), med Donnie Yen i huvudrollen, skapade ett globalt kulturellt ögonblick som väckte ett enormt intresse för Wing Chun världen över och inspirerade en ny generation utövare.

Träning

Träning i Wing Chun

Wing Chun-träningen är strukturerad kring tre former utan vapen, en vapensats vardera för långstaven och fjärilssvärden, trädockan (Muk Yan Jong) samt partnerträning i chi sao (klibbiga händer). Siu Nim Tao (Den lilla idéns form) bygger upp den grundläggande strukturen, handteknikerna och armbågspositionerna. Chum Kiu (Att överbrygga gapet) introducerar fotarbete, vändningar och bron mellan utövaren och motståndaren. Biu Ji (Stötande fingrar) behandlar nödtekniker och kraftgenerering.

Chi sao är Wing Chuns unika bidrag till träningsmetodiken inom kampsport – en känslighetsövning för två personer där utövarna behåller kontakten mellan underarmarna och utvecklar förmågan att känna av, avleda och reagera på motståndarens energi i realtid. Avancerad chi sao utförs genom fri rullning, är mycket teknisk och kräver stor skicklighet.