Hapkido

Vad är Hapkido?

Hapkido är en modern koreansk kampsport som i olika skolor kombinerar tekniker för slag, sparkar, låsningar, kast, fallteknik och vapenträning. Betoningen varierar mellan olika kwan och förbund.

Namnet förklaras ofta utifrån hap (att förena eller samordna), ki (energi, andning eller inre förmåga i traditionell terminologi) och do (väg eller metod). Detta är en traditionell förklaring och inte en entydig vetenskaplig översättning.

Ursprung och historisk debatt

Hapkidos utveckling efter kriget förknippas framför allt med Choi Yong-sool, som började undervisa i Korea efter sin återkomst från Japan omkring 1945. Den exakta arten, längden och omfattningen av hans japanska utbildning är fortfarande omdiskuterad.

Många Hapkido-källor kopplar Chois undervisning till Daitō-ryū Aiki-jūjutsu. Chois egna uttalanden, senare muntliga traditioner, vittnesmål från Aikido-kretsar och dokument från Daitō-ryū-arkiv tolkas på olika sätt. Därför hävdas det inte som ett fastslaget faktum att han studerade formellt under Takeda Sōkaku i trettio år.

Tidiga elever och utveckling

Tidiga gestalter som Seo Bok-seob, Ji Han-jae, Kim Moo-hong, Kim Jung-soo och Myung Jae-nam bidrog till spridningen, systematiseringen och breddningen av olika Hapkido-linjer. Deras roller och anspråk på efterföljarskap beskrivs inte på samma sätt av alla organisationer.

Koreanska sparkar och slag, judo, Tang Soo Do, Kong Soo Do, Taekkyon och andra källor nämns i olika historieskrivningar som influenser. Det exakta bidraget från varje konstform varierar mellan olika linjer och kan inte härledas från varje teknisk likhet.

Hapkido och Aikido

Hapkido och Aikido beskrivs ofta som besläktade moderna kampsporter på grund av deras möjliga samband med Daitō-ryū, men de utvecklades separat. Hapkido-skolor lägger vanligtvis större vikt vid sparkar, slag, vapen och självförsvarsscenarier; balansen mellan mjuka, hårda, cirkulära och linjära rörelser varierar mellan olika skolor.

Träning och principer

En lektion kan bestå av uppvärmning, rörlighet, slag- och sparktekniker, partnerövningar, låsningar, kast, markkontroll, fallteknik, former och kontrollerad sparring. Vissa skolor lägger till träning med kort stav, lång stav, käpp, kniv, svärd, rep eller nunchaku.

De traditionella principerna Hwa (harmoni eller att följa med), Won (cirkel) och Yu (flöde eller vatten) används ofta för att beskriva avslappnade rörelser, kraftomledning och kontinuitet. De är pedagogiska modeller, inte garantier för utgången av en konfrontation.

Graderingssystem, examenskrav och förhållandet mellan självförsvar, former och sport varierar mellan organisationer. Det finns ingen enda global läroplan som representerar alla Hapkido-skolor.

Säkerhet

Låsningar, kast, fall och vapenträning ska läras ut gradvis och under sakkunnig handledning. Använd mattor, säkra träningsvapen, lämplig skyddsutrustning och tydliga överenskommelser om kontakt. Påståenden om självförsvar är ingen garanti för säkerhet eller framgång i en verklig konfrontation.

Tekniker

Hapkido-läroplan kan omfatta slag- och sparkdistans, clinch, kast och markkamp. Många skolor tränar både ledkontroller och kast samt slag, sparkar och frigöringar. Det exakta utförandet och terminologin är beroende av tradition. Tryckpunkter, energibegrepp och traditionella förklaringar av ki beskrivs som en del av kulturen och undervisningsmetoden. De framställs inte som vetenskapligt bevisade sätt att på ett tillförlitligt sätt framkalla medvetslöshet, smärta eller kontroll.

Kast och judoinflytande

Närvaron av tidiga judoutövare, däribland Seo Bok-seob, bidrar till att förklara varför vissa Hapkido-skolor tar med judokast och markarbete i sitt läroplan. Hapkido-varianter kan använda andra grepp och självförsvarssammanhang än tävlingsjudo.

Sparkar och handtekniker

Många skolor använder låga, höga, cirkulära, hoppande och svepande sparkar. De ofta nämnda bidragen från Ji Han-jae och Kim Moo-hong till sparkrepertoaren är viktiga inom vissa historieskrivningar, men det exakta inflytandet från Taekkyon, Tang Soo Do, Kong Soo Do och karateliknande system är fortfarande omdiskuterat.

Veel scholen gebruiken lage, hoge, cirkelvormige, springende en veegtrappen. De vaak genoemde bijdragen van Ji Han-jae en Kim Moo-hong aan trapcurricula zijn belangrijk binnen bepaalde geschiedenissen, maar de precieze invloed van Taekkyon, Tang Soo Do, Kong Soo Do en karateachtige systemen blijft onderwerp van discussie.

Hapkido i Nederländerna

Enligt nederländska källor förde Robert Pellikaan Hapkido till Nederländerna 1979, och 1980 anordnades tidiga officiella graderingar i Leidschendam. Dessa datum och Hapkido Bond Nederlands roll presenteras som källbundna historiska uppgifter.

Den nederländska utvecklingen fick ytterligare koreanska kopplingar genom seminarier med Myung Jae-nam 1986 och 1989. Nederländska organisationer beskriver Nederländerna som en tidig introduktionsplats för hans Hankido-inriktning; en fullständig internationell rangordning har inte fastställts oberoende.

I dag finns flera nederländska förbund, federationer och självständiga dojangs. Exempel är Nederlandse Hapkido Bond, Nederlandse Hankimuye Federatie, Si-Jak, Jeil Kwan, Du Gil Kwan, Hapkido Yong och Chimyung Kwan. Medlemskap, platser och program kan förändras.

Även nederländska lärare som Peter Sanders är aktiva inom specifika internationella organisationer och håller seminarier eller lektioner. Grader och funktioner kopplas till den organisation som har tilldelat dem; marknadsförande kvalifikationer som ”absoluta världseliten” används inte som neutrala fakta.

Viktiga linjer och personer

Hapkidos historia omfattar flera linjer. Förutom Choi Yong-sool nämns bland andra Seo Bok-seob, Ji Han-jae, Kim Moo-hong, Kim Jung-soo, Myung Jae-nam, Chin-il Chang, Han Bong-soo, Kim Myung-yong, Kim Yun-sik och Lim Hyun-soo i olika källor. Deras grader, anspråk på efterföljarskap och inflytande är inte desamma inom alla organisationer.

Organisationer och grader

Exempel på internationella organisationer är Korea Hapkido Federation, World Hapkido Federation, Hapkidowon, World Hapkido Confederation och olika Global Hapkido-organisationer. Federationer med samma namn får inte utan kontroll behandlas som en och samma organisation. International Taekwon-Do Federation är i första hand en taekwondoorganisation och är inte automatiskt ett hapkidoförbund.

Examinationsprogram från 1:a till och med 5:e dan finns i flera varianter. Ett historiskt program kan bland annat innehålla försvar mot grepp, slag, sparkar, kast, låsningar, vapen och flera angripare, men utgör ingen universell standard.

Källkritik

Hapkidons historia beskrivs ofta av förbund, skolor, lärare och efterträdare inom en tradition. Därför anges organisationsspecifika titlar, dangrader, antal elever, militära eller polisiära roller samt påståenden om en enda grundare endast när de stöds av lämpliga oberoende källor.

Ursprungsberättelser om Choi Yong-sool, Daitō-ryū, Taekkyon och de tidiga koreanska kwans ställs bredvid varandra i stället för att slås samman till en enda oomtvistad genealogi.

Träna ansvarsfullt

Välj en kvalificerad instruktör, följ dojangens säkerhetsregler och använd skyddsutrustning vid kontaktträning. Vid smärta, yrsel eller förlust av kontroll ska övningen omedelbart avbrytas. De-eskalering och att undvika våld går före alla tekniker.