Collegiate Wrestling

Historisk utveckling

Nordamerikas ursprungsfolk hade varierande brottningstraditioner innan de europeiska kolonisatörerna anlände. Under kolonialtiden och den tidiga amerikanska perioden tillkom europeiska former, såsom collar-and-elbow, Cornish wrestling, Cumberland wrestling, Scottish Backhold och catch-as-catch-can.

Under 1800-talet utvecklades brottning till en populär offentlig sport på marknader, festivaler och i idrottsföreningar. Efter det amerikanska inbördeskriget uppstod freestyle wrestling som en separat sport, medan amerikanska skolor och college utvecklade egna regler och tävlingstraditioner.

Från interkollegiala tävlingar till NCAA

Det första interkollegiala dubbelmötet brukar dateras till 1903, mellan Yale och Columbia. År 1905 anordnade Eastern Intercollegiate Wrestling Association sin första turnering. År 1928 ägde de första NCAA-mästerskapen i brottning rum.

NCAA:s regler utvecklades annorlunda än de internationella reglerna. Därför utvecklades collegiate wrestling till en tydligt amerikansk tävlingsform med egna regler för kontroll, startpositioner och poängsättning. Universitetsprogram och high school-tävlingar expanderade kraftigt, särskilt under 1900-talet.

Organisationer och tävlingar

College-tävlingar arrangeras inom olika förbund, däribland NCAA Division I, II och III, NAIA, NJCAA, CCCAA och NCWA. USA Wrestling är den nationella organisationen för USA:s internationella brottningsstilar och ska skiljas från de organ som organiserar de enskilda college-tävlingarna.

Simon Fraser University utgjorde en viktig kanadensisk länk till amerikansk collegebrottning. Den exakta tävling som ett lag deltar i beror på organisationen, säsongen och de gällande behörighetsreglerna.

Viktklasser och hälsa vid tävling

Collegebrottning använder viktklasser som kan variera beroende på förbund och säsong. För deltagande kan en officiell viktbedömning och en minimivikt gälla. Ansvarsfull viktkontroll bör ta hänsyn till vätskebalans, kroppssammansättning och medicinsk vägledning.

Snabb uttorkning eller extrem viktnedgång är ingen säker idrottsstrategi. De aktuella reglerna från NCAA, NAIA, NJCAA eller NCWA avgör vilka viktprocedurer som gäller.

Skador och infektioner

På grund av intensiv fysisk kontakt förekommer skador på knän, vrister, handleder, axlar och hud. Även hjärnskakning, cauliflower ear, överbelastning och prepatellär bursit är kända risker.

Hud mot hud-kontakt kan underlätta spridningen av impetigo, MRSA, ringorm och herpes gladiatorum. Rena kläder, dusch, rengöring av mattan och att inte träna med en smittsam åkomma minskar risken.

Vid en möjlig huvudskada, infektion, öppet sår eller oförklarlig svullnad bör idrottaren söka vård och återgå först efter godkännande.

Skolbrottning

På high school- och middle school-nivå talar man oftast om skolbrottning. NFHS fastställer reglerna för detta. Skolbrottningstävlingar använder vanligtvis tre perioder på två minuter och har inte samma college-system med ridtid.

Vid ungdomsturneringar kan folkstyle erbjudas tillsammans med fristil och grekisk-romersk stil. Ålderskategori, förbund och delstat avgör de exakta reglerna.

Källkritisk sammanfattning

Collegiate wrestling är en amerikansk tävlingstradition med stark tonvikt på kontroll, mattposition och matchtaktik. Sporten har tydliga beröringspunkter med freestyle och grekisk-romersk stil, men reglerna, poängsättningen och startpositionerna är inte desamma.

Historiska antal, lag, viktklasser, turneringsregler och organisationer är beroende av tid och förbund. Påståenden om sporten som en direkt garanti för MMA-framgång, den ”hårdaste” träningsmiljön eller en universell aktuell standard har därför inte tagits med.